Känner mig som Vargen
Jag känner mig som en varg.
Dels känner jag mig som vargen i Rödluvan ,han som de opererade in stenar i magen på (stackarn). Mitt ärr efter det akuta kejsarsnittet värker och spänner fortfarande. Lyfta tungt får man inte och min lilla bäbis börjar väga rätt mycket. Det gör ont när jag ska plocka upp eller ska lyfta henne. Det känns rätt tragiskt att inte kunna lyfta min lilla gulleklimp.
Dels känner jag mig som vargen i Bamse när han åt dunderhonung och fick jätteont i magen, eftersom jag har oturen att ha fått tillbaka gallstensproblemen nu. Har ni aldrig haft ont i gallan? Inte jag heller, förut.. Jag visste inte ens att man kunde få ont där. Men det kan man….
Gallstensattacker känns lite som om någon klämmer åt och trycker ut luften ur lungorna på en och det gör hiskeligt ont genom högra revbenssidan rakt ut i ryggen på samma sida. Förstå gången kändes det somjag skulle dö, det var hemskt. Förlossningssmärtan var inte så skarp som denna smärta. Det hemska är ju på något sätt att man inte kan slappna av när man inte känner att man får någon luft. Man vet inte om man ska sitta eller stå och man blir helt kallsvettig och skakig-förutom att man kippar efter luft och stönar av ontighet. Jag har som tur fått piller som lindrar, men en otrevlig biverkning av dessa piller är att jag mår illa och kräks och är allmänt snurrig i skallen. Och trött.
Det känns som jag aldrig kommer bli frisk! Undvik ägg och äpple och fet mat. Vad är fet mat? Är fet mat bakad potatis med creme fraiche? Räknas pannkakor som mat med ägg- är det farligt? Jag vet ingenting och undviker nu i princip all mat utom skorpor och blåbärssoppa. Jag är så trött på soppa!
Och jag oroar mig för att jag inte får i mig tillräckligt med mat o näring nu. Jag måste ju få upp det eländiga blodvärdet som fortfarande är lågt. Jag börjar magra! När jag vägde in mig på förlossningen vägde jag hela 84 kilo! Nu säger badrumsvågen att jag väger 66,1. Huden på hela kroppen känns lite lös.Detta är ju bara början på amningen…
Jag får inte gå ner för mycket, hur ska jag orka sy och ändra alla kläder nu, vilka problem!!!
Aldrig kan man va nöjd, förra veckan hade jag så mycket mjölk att det knasigt nog sprutade åt alla håll! Och innan graviditeten tänkte jag att jag nog skulle behöva gå ner 5-6 kilo från runt 70 till 65. Sedan under graviditeten kände jag mig orolig att jag skulle gå upp för mycket, vilket jag lyckades med att inte göra enligt barnmorskan, hon va så nöjd och tyckte jag skulle va stolt att jag inte gått upp mer. Innan förlossningen spekulerade jag i hur mycket jag skulle gå ner efteråt, och pessimist som jag är tänkte jag, jaja, jag går väl ner en 8 kilo sedan kommer jag få kämpa som ett djur de där sista knubbkilona…Att jag lika gärna skulle kunna sälja mina fina klänningar, för jag skulle väl aldrig få tillbaka midjan. Jag har aldrig tappat ett kilo utan att få kämpa som en galen iller förut. Jag är inte så envis av mig och dessutom trivs jag rätt bra att vara knubbig och go, så jag tycker liksom inte det är värt att bli en galen iller för att bli av med knubbet.
Men nu när jag är sjuk och samtidigt ammar så rasar jag i vikt och det hade jag då rent inte räknat med. Det är inte heller bra för jag är helt matt och trött och känner mig inte som mig själv. Fy vad jag gnäller.
Man borde tänka lite mer positivt. Vara lite konstruktiv istället för att bara gnälla över lidandet i livet. Allting är ju faktiskt inte dåligt, det finns bra saker också.
Sånt jag är glad och tacksam för skulle kunna vara:
Att jag inte tappat särskilt mycket hår än, iaf inte vad jag märkt. Kanske tappar jag inget hår alls mer än normalt!? Var rädd att jag skulle tappa mycket hår när jag började amma, har hört många skräckhistorier om detta…Att man kan vara glad för en så fåfäng sak, som hår som att få behålla hår som ändå växer ut igen.
Att få ta fram min älskade Ida Sjöstedt kappa ifrån vinden igen! Härligt!!! Sitter som en smäck redan nu tre veckor efter förlossningen. Hon måste bara vädras ur lite vindslukt, skrynklorna hänga ut sig och så….
Och jag måste få lite styrsel i bena innan jag ger mig ut på promenad också…
Vit vintersnö, varför gnälla när den är så vacker? Tro nu inte jag har missat kaoset som dessa flingor orsakat stockholmsbor och mälardalsbor. Jag har knappt hört något annat när jag då o då satt på TVn. Kaos hit och kaos dit, inställda tåg och vägar som blåser igen. Herre min gud detta torde väl vara som en normal vinter i Norrland, kanske kunde vi få lite experthjälp därifrån?
Så sällan som vi ser så här mycket snö, så borde det ändå vara uppskattat med lite omväxling! Vi har ju tillräckligt många vintrar med slask och snålblåst och grå trötta dagar som bara regnar bort… Vintrar i Stockholm brukar vara bittra och kalla och grå. Men denna vinter är den vacker och vit.
Naturen kan vara farlig och vacker på samma gång. Istappar långa som spjut är väldigt fina att titta på, men man vill inte ha dom i skallen. Bäst att passa sig för tak och försenade tåg alltså.
Blommande aprikoskvistar i mitt fönster, även om snön ligger djup så kommer det ju vår i år också. Det är en härlig tanke, eller hur, att under detta fluffiga vita marshmallow landskap så vilar träd, blommor och knoppar och snart är de på väg! Oundvikligen!
Att titta på min sovande dotter i sin allra första vita klänning. Så himmelskt söt. Så många små skiftningar i ansiktsuttrycket. Jag visste inte det förut men, det är härligt att titta på små barn som sover. Min dotter snarkar lite, eller snusar (om man ska va lite fin i kanten)… Jag älskar att höra det lilla susandet.
Använder FireStats
februari 26th, 2010 at
[...] One Dreamy Closet » Blog Archive » Känner mig som Vargen [...]
februari 26th, 2010 at
det láter inte skönt. jag hoppas att du már bättre snart!
men se till att fá i dig bra näring, ok? ugnsbakad potatis med jogurt istället fö creme fraiche borde inte vara ngt problem, om du inte har ngn olja pá potatisen innan du stoppar den i ugnen. sedan kan du ju äta pasta (brukar oftast inte innehálla ägg) med vegetarisk tomatsás, om du bara tar en halv sked olivolja fö att fräsa grönsakerna blir ju inte sásen fet. sá ät mkt grönsaker, du kan t.ex. göra grönsaksgratäng, och istället för ost har du ströbröd över, det blir fint knaprigt dá. om du känner fö en gräddsás sá kan du ta mjölk och röra i mer maizena, sá är det fetsnálare och smakar lika gott, se bara till att krydda lite spännande.
och om du inte fár äta äpple (jag antar att du inte fár äta rá äpple?) sá kanske du kan göra en varm fruktsallad? jag hoppas jag kunde hjälpa lite!
februari 26th, 2010 at
ok, jag har funderat lite mer pá tips vad du kan äta: pannkakor inneháller ägg, sá det är sákklart mat med ägg. men däremot kan du äta kyckling, det är fettsnált, eller fläskfilet. till det kan du t.ex. ha grönsaksblandningar eller wokade grönsaker. ris, pasta, potatis kan du äta utan problem. risotto är t.ex. fettsnált sálänge du inte har i en massa riven parmesan, och inneháller inte ägg. och dá kan du ha i ärter, haricot verts, mais, morötter, paprika, köttfärs pá kyckling (vanlig köttfärs brukar ha för mkt fett), squash, och allt möjligt annat. kolla upp recept pá nätet!
jag antar att du kan äta risgrynsgröt som du gör själv pá mellan- eller lättmjölk. gott med sylt och kanel!
februari 26th, 2010 at
Tack för mat tips! Jag försöker med olika saker, men eftersom jag hela tiden får nya attacker är deet svårt att känna inspiration eller motivation att prova något.
Pasta med tomatsås funkar tyvärr inte just nu -det provade jag i måndags. (och det var bara kokt pasta med dolmio tomatsås med lite färsk basilika till-alltså inget tillsatt olja eller smör alls) Snabbnudlar med nudelspad (nudelsoppa) funkade inte heller. Det är så fettsnålt så jag vet inte vad. Det är ju liksom bara pasta/nudlar, kryddblandning och vatten… Grönsaker har jag fått höra att jag ska akta mig för Gröna grönsaker- att det är just något med de gröna grönsakerna som är lite svårare för magen att smälta. Jag tycker det mest fruktansvärda med dessa restriktioner är att man känner sin instängd och begränsad. Sallad, broccoli, gurka, ärtor, sugarsnaps… Man får använda sig själv som försökskanin och ha smärtstillande i högsta hugg ifall att?
februari 26th, 2010 at
hm. alltsá jag kan tänka mig att det delvis är olika tillsatser som färdigsáser och nudlar har som gör att du már sämre. det finns ju en massa smakförstärkare och konserveringsmedel och konstgjorda aromer i dessa, och det kanske din kropp inte tál? sedan tror jag nog att färdigsáser inneháller en hel del gömd fett, tyvärr. men jag föstár ocksá att du inte har ngn större lust att laga en massa mat just nu.
-paus- nu har jag läst upp pá nätet. antagligen är det inte bra med för fettsnál mat heller, i och med att gallsaften blir tjockare och gör gallstenen större. sá om du har en matsked olivolja med i en sás eller för att steka grönsaker borde inte det vara ngt problem. men man ska undvika grönsaker som gör att man blir uppblást i magen, alltsá brokkoli, ärter (sorry för tipset förut), bönor, kál osv. sá det är inte allt som är grönt, men antingen det som är ovannämnd, eller det som man äter i rá tillstánd (även rá frukt som äpplen eller päron) som gurka och sallad, som är svársmält och kan leda till smärta. grejen är väl den att det är mkt olika för varje person vad man tál och vad man inte tál.
men jag tror nog att om du prövar t.ex. kyckling- och potatisgratäng med en lite fetsnálare sás (pá mjölk istället för grädde) sá borde det gá bra. eller risgrynsgröt med röda frukter eller banan eller äppelmos (det är ju kokt och mkt mer lättsmält än färskt äpple). morötter borde gá eller purjolök, om de är kokta eller bra genomstekt. eller en potatissoppa. eller ratatuille (sqash och paprika, kokt). och sáklart att dricka mkt vatten.
sedan läste jag ocksá att man ska hálla máltiderna mindre och äta oftare istället, sá det kan ju vara ett försök?
jag hoppas verkligen att det löser sig! inte lätt med bebis och sjukdom samtidigt…
februari 27th, 2010 at
Hoppas du får fason på maten och inte behöver ha ont jämt.
Det måsta vara svårt när man inte får mer tips från sjukhuset.
mysigt att titta ut på snön men inte så kul att försöka ta sig till jobbet i den.
Men det är ju inte aktuellt för dig som tur e. Jag slirade fram helskinnad idag iaf.
Ta hand om dig nu vännen. kram
februari 27th, 2010 at
He he Hee små bebbar låter sjukt mkt ! Det är en utav de där sakerna som folk av ngn anledning aldrig tar upp . Min grymtade som en liten griskulting! Och så gjorde hon ett supegällt kort ljud som kändes som ett knivstick i mig.
februari 28th, 2010 at
Men va tråkigt med ont!
Hoppas du börjar bli bättre snart…Här har vi haft en underbart vit och vacker vinter, tycker det är så tråkigt nu när det börjat smälta. Det blir så slaskigt och vått och jobbigt att cykla och halt osv. Antar att jag faktiskt är mer av en vintermänska än vår… Sköt om dig!
mars 13th, 2010 at
Vad fin hon är! Riktigt ljuvlig i den där vita, spetsprydda klänningen. Nyfödda bebisar ska jag ljusa färger tycker jag! Det får man ofta höra när man jobbar här på Polarn . Pyret; “Nejmen vitt, det kan vi ju inte ha. Det blir ju så fula fläckar när dom kräks!” Som att det skulle bli mindre fula fläckar av vitt kräks på ett mörkt plagg!? Haha.
Hoppas du mår bra snart igen!
Tips på en näringsrik råkostsallad;
Rivna morötter, strimlad rödkål, lite rödlök, tärnat äpple, machetesallad (eller vilken annan som helst), kidneybönor, durum-bovete (köp på burk, mycket enklare!) och tärnad mozzarellaost (för den är ju faktiskt inte så fet). Kanske skulle vara gott till kyckling (eftersom det inte var fett läste jag här ovan)?
Krya på dig!
mars 21st, 2010 at
vad jobbigt!
hoppas att du blir bättre snart.
kappan var i allafall ursnygg